Skidåkning på Rätoromanska

Då var det dags igen. Utbildning och kickoff för våra guider. Känns nästan
som den tuffaste utmaningen på hela vintern eftersom förväntningarna är
skyhöga, både från vår sida och från deras.
Valet att vara i Alperna kändes självklart eftersom det är här vi jobbar mest. Sedan
var det bara att välja vilken ort vi skulle vara på. Nu blev det inte en utan två orter,
nämligen Disentis och Sedrun. Dessa två orter ligger i kantonen Graubünden
i östra Schweiz och människorna där talar rätoromanska. Ingen av oss är direkt
flytande på detta minoritetsspråk men som tur är så är snön vit och bergen lutar
där också.


Första dagens skidåkning förlades till Sedrun och Oberalppass. Det var ingen
brist på snö innan, och ännu mer kom det. Magisk känsla att få klicka i
bindningarna på våra nya Salomonskidor tillsammans med våra underbara
guider. De roligaste och bästa skidkompisarna som finns.


Det bästa, trevligaste och miljövänligaste sättet att ta sig runt i Schweiz är
definitivt med tåg. Från Oberalppass (högsta punkten på Glaciärexpressen)
till Disentis tar det bara dryga halvtimmen.


När sedan turistchefen i Disentis och Sedrun, Frédéric Füssenich ställer upp
med 1a klass och After Ski med lokalt tilltugg så blir till och med Chamonix
hårdaste bergsguide så här nöjd.


Tåget skulle vara framme i Disentis kl 16:44. Om det var i tid? Kolla in stations-
klockan, Senast tågen i Schweiz var försenade var nog drygt 1300 år sedan,
när klostret i Disentis byggdes.


För att få reda på lite mer om den lokala kulturen så var ett klosterbesök
på sin plats.
Vi besökte även lite modernare byggprojekt. NEAT-tunneln som har en
planerad tågstation under Sedrun kommer att bli världens längsta tågtunnel
när den invigs om några år. Det 57 km långa projektet är något av det galnaste
och mest spännande jag har sett. En hel liten by har byggts upp 
till de ca 600 arbetarna. Vi tog ett litet gruvtåg in i berget och kände lite på
arbetsförhållandena för de som jobbar 800 meter under jord. Själv mår jag
betydligt bättre på motsvarande höjd över skidorten.


Nästa dag var det dags att testa skidåkningen i Disentis. Inget ont om våra
svenska fjäll, men en sådan här dag i Alperna är svårslagen. Att det dessutom
bara är december och redan två meter snö på berget gör inte direkt saken sämre.


Att Jossan är en av de vassaste skidåkarna på firman är ingen nyhet. Här
visar hon hur enkelt det är att spåra upp lössnön i Val Pintga.


Nu var det inte bara skidåkning som gällde. Vi tillbringade många givande
timmar i konferensrum. Detta får räknas som ett av de bäst belägna med
magisk utsikt över halva Graubünden. Bagarn gav oss en skön lektion i vett
och etikett på berget. Visst är det bra att kunna leta upp varandra med hjälp
av lavinsändare, men det känns bra mycket viktigare att veta hur man kan
undvika att hamna i en lavin. 
Vår coach Henrik Nilsson hade också en stor del i konferensprogrammet.
Han är ovärderlig och får diskussionen på rätt spår när det gäller visioner
och feedback.


Mat och vin är en viktig del för oss. Nästan varje dalgång har sina specialiteter.
I Surselva är det Capuns som är nationalrätten. Vad den innehåller berättar vi 
när ni kommer dit. Då lovar vi att även berätta vem Schellen-ursli är. 


Till sist så måste vi ju visa att VD Gustafsson inte har lagt av sig trots alla
timmar framför datorn på kontoret.

Nu är det bara att öppna julklapparna, äta upp julskinkan och träna upp
lårmusklerna.
Vi är superladdade för att ge alla gäster den bästa servicen som finns. Har 
ni inte bokat er konferens ännu så är det bara att höra av er till oss. Vi ska
nog hitta en ledig helg till er också.

KEEP SKIING

Johan 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0