Winter Jam 2009

I lördags åkte vi till Stadion för att titta på King of Style och mingla lite
inför vintern. Eventet lockade tusentals besökare som klätt upp sig i skid-
kläder och färgglada mössor...



Hoppet var stort och vi var mäkta imponerade över åkarna som satsade 
för fullt trots att det såg ut att vara lite tunt med snö på sina ställen...
 


I VIP loungen träffade vi österrikiska turistbyråns representant Helen Wiberg
som bjöd på Gulasch och Stiegel.
 




Änglapojken Jon var också på plats.



Svenska flaggorna vajjade fint i vinden och spänningen steg...



Norske Christian, Johan och Ida tittar koncentrerat på finalen i Peak
Performance King of Style.

Det blev norrmannen Andreas Håtveit som tog hem segern och Jon Olsson
slutade som bäste svensk på en 5:e plats.

Vi saknade snön som förgyllde stadion förra året men i övrigt var det skönt
att komma ut och se att det är fler än vi som längtar efter vintern.

/Anna


Sommarvärme i Banyuls-sur-Mer

Från Levi i norra Finland via Luleå och Stockholm åkte jag till Banyuls-sur-Mer
i södra Frankrike. Vi flög till Girona med Ryan Air. På vägen ner passerade vi
Genève och jag kan inte låta bli att dela med mig av den magiska utsikten från
planet.



2,5 timme senare klev vi av planet i ett soligt Girona.



Vi var ett gäng researrangörer och två livsnjutare till segelmakare som
blivit bjudna till Banyuls för att titta på Manoir som ägs av svenskarna
Philip Philipsson, John Byttner och Ulf Gustafson. Närheten till Pyreneerna
och möjligheten att vandra nära havet gör detta till ett intressant resmål
även för oss som gillar lutande terräng.



Manoir ett trevligt och enkelt litet hotell som ligger ca 200 m från havet. 
Här hyr man med fördel hela stället och kan antingen ordna sina egna
middagar eller hyra in en kock. 



Vi checkade in i våra rum och bjöds på en välkomst drink och snacks i
baren av John.



Husets belgiska kock Patric hade lagat mat och det blev en tidig kväll. 

Några tog ett morgondopp i det klara vattnet innan vi åt frukost ute på
gården sen tog Philip med oss på en promenad i omgivningarna.
 


Banyuls har 4500 invånare och distriktet producerar mest vin i världen
i förhållande till ytan. De 20-tal vinodlare som finns här står för en tredjedel
av Frankrikes vinproduktion.
 


Trots att det är mitten av november var det varmt och skönt.
 


Johan och Kajsa på skön morgonpromenad.



Lena, jag och Catharina beundrar utsikten över havet.

Sen åkte vi längs kusten till grannbyn Port Vendres som är en fiskeby.
Här finns en fantastisk fisk och skaldjursaffär där själva fick beställa 
det vi ville äta på kvällens middag.
 


Några passade  även på att få njuta av ett par färska ostron direkt över
bardisken.
 


Efter inköpen åkte vi vidare till nästa by Collioure som lockar mycket
turister på sommaren på grund av trevliga uteserveringar, fint bad och 
konst. Picasso cafet Templiere var tyvärr stängt för dagen, men sägs
vara en höjdare för den som vill kombinera en god kopp kaffe med att
titta på intressant konst. 



Mellan dessa byar har Alfred Nobel byggt en dynamitfabrik som numera
är ombyggd till en fin trädgård med växter från hela Frankrike och ett
museum.
 


 

Härifrån har man skeppat dynamit till både Mont Blanc- och Gottardtunneln.

Vi vandrade tillbaka längs kusten till Banyuls. Härligt att ha havet så nära!







När vi kom tillbaks till Banyuls utforskade vi byn lite närmare.
 






På kvällen dukade vi upp skaldjuren som vi köpt på förmiddagen. 





Stort tack för en fantastisk middag!

Banyuls ligger 6 km från gränsen till Spanien och vägen över passet har
trafikerats av såväl Hannibal och hans elefanter som av romarna. Detta är
den kortaste vägen till Girona, men inte den snabbaste om man åker med buss.



Om man vill bo riktigt enkelt och gratis ligger Refugi Coll de Banyuls 357 m ö h
passet och gränsen mellan Frankrike och Spanien.



Vi avslutade med en spansk lunch. 



Här ser ni livsnjutarna Johan och John gotta sig med dessert i trädgården 
innan det var dags att lämna det ljuva livet vid medelhavet med skönt väder,
fina vandringar,härliga människor och god mat.

Jag hade inte haft något emot att stanna i solen och värmen ett par dagar till...

/Anna

www.alpinelegends.se

Trip to Levi (Finland)

Let me introduce you to my 48h story!

The plan was to go to Stockholm and meet up with Anna, Johan and
Erik but it all came different! Johan thought why not combine a trip with
one more trip...!

So I left Switzerland Friday night and returned back home 48h later.



Friday 8pm
Arriving at Stockholm Arlanda Airport and straight to Berns Salonger
for the 2010 Free Radicals movie premiere.



Saturday 8am
After a few hours of sleep we packed up our ski stuff and left for the
Airport to fly up north to Kittilä "Levi" in Finland.



Saturday 12pm
After a short stop at Helsinki we arrived north of the polar circle in
Lapland.



Saturday 13pm
After a short drive along frost covert forests we enter the ski village
Levi.



Chris, Erik, Anna and Maria Pietilä-Holmner



Johan, Kajsa Kling, Chris, Anna Brolenius, Erik

Saturday 14pm
First thing after arriving at Levi, we got ready to watch the women's
Slalom World Cup. We received 4 entry passes to the Team area. This
was the best way to mingle up with some of the Swedish ski stars.



Looking at the race slope from the finish line.



Who can spot the fun ski?



Saturday 4pm
Let's go skiing!! The darkness doesn't stop us from exploring the slopes
at Levi. The ski system is lid up and stays open until 7pm. Still enough
time to get some fun on the mountain.



The ski base down at the village. Waiting for us to bring us up to the
top!



Johan looking for powder on the other side of the fence....



Anna, just about to cruse down the mountain.



Erik, looks nice but maybe not the right temperature to sit outside
for a beer today...




Saturday 7pm
The Hotel on the summit of the Levi ski area. We are shaping up for the
night in the village.





Saturday 8pm
Back in the village looking out for a good place to eat good food and
drink a bottle of nice wine.



Found what we were looking for and enjoying a mix of local food and
wine.



Saturday 10pm
It's party time! We are out there to search for some coffee places, bars
and night clubs.



One of the night clubs in the village in a nice northern style in the
middle of a fairytale forest.



Sunday 8am
How about some morning skiing....



Johan looking out for a perfect line!

?? The signs are not much of help ;-)



Sunday 10am
A little discovery walk through the forests towards the men's Slalom
World Cup race.



Back at the race to watch the men racing down the mountain.



There are lots of people.....



..and other creatures watching the race today ;-D



Sunday 14pm
Unfortunately we are coming to the end of my 48h story. We are leaving
Levi with new impressions and a good feeling.



Sunday 16pm
"Tschüssbächerli" at Helsinki Airport.



Anna, Erik and Johan
Kiittää te erittäin hyvin ajaksi erinomainen viikonloppu!!

Let's keep it up
Chris

www.alpinelegends.com


Termalbad i Vals

Vad är detta? Ett hyreshus i betong i Bagarängen kanske....

 

Nix pix, det är Kurhotel Terme i Vals i Schweiziska alperna. Inte vackert
nånstans. På utsidan i alla fall. På insidan är det nästan hur snyggt som
helst. Kanske inget designhotell, men nästan. Hit vallfärdar schweizare
och andra européer för att bada i det varma vattnet i det otroligt vackra
badhuset som ligger i anslutning till det enorma hotellet.



Badavdelningen innefattar en 38-gradig utomhuspool där man kan
njuta av de storslagna bergen som omger den lilla byn Vals. Under
tre dagar i veckan erbjuder man även nattbad och en vinternatt med
minusgrader och fullmåne kan det knappt bli mer magiskt än att plumsa
runt här.



Resten av badinrättningen är inomhus och fullkomligt infattad i sten.
Väggar, trappor och små rum med ångbad, blombad, bubbelbad osv
går allting i grått och stämningen är tyst och fridfull. Nu var vi här över
en helg i November och njöt av total relax. Efter bad-safarit var det
dags för en gourmet-middag av hög klass i den Röda Restaurangen.
Förra vintern var jag förbi och åkte skidor i Vals 3000, och det är mkt
riktigt åkning på över 3000 meter. Offpist-åket nedan som vi gjorde
var av riktigt hög klass, runt 1500 fallhöjdsmeter betades av i detta
sagolika åk. Lite kokande termalbad på det är en variant på After ski
som bör testas!



När det dumpat är jag tillbaks i Vals! Denna Novembersöndag valde vi
att rulla hem till Italien via Disentis och Lukmanierpasset, här nedan
kollar Valeria in dammbygget vid passet och de storslagna vyerna!



Tusen tack till mina kära partners Anna, Johan, Peffe och Erik för en
underbar födelsedagspresent! Bättre sent än....

Luv All, Serve All!

//Henrik & Valeria


Hösthelg i Stryn

I helgen flög jag och Lian upp till Stryn för att ladda batterierna inför
vintern. Inga speciella planer utan bara för lite mys framför brasan
och för att andas lite norsk fjälluft.

 

Efter en av de vackraste flygningarna jag någonsin gjort över det norska
fjällandskapet så landade vi till detta. Inte ett moln på himlen, nollgradigt
och vindstilla i tre dagar. Lite annat än det gråa Stockholmsvädret. Nästan
läge att bli religiös.



För att få lite värme i Graffhuset så var det upplagt för lite vedhuggning.
Henke ser ut som att aldrig gjort något annat, men så är det oxå andra
hösten och vintern som han bor i huset. Han har fått göra det förr om
man säger så.



Lian kände att det var riktigt mansgöra och slog sig ner med en god bok
istället.



Vi hann även med att inspektera Henkes husbygge nere i Stryn. Med
denna utsikten så är jag säker på att han kommer att trivas. Han har
lovat att bara bo här på vintern och flytta upp till oss andra när sommaren
är på väg.



Sedan var det dags för lite hederlig norsk fjällvandring. Med bestämda
steg så gav vi oss ut i vildmarken, utan karta och kompass. Enligt det
norska uttrycket "ut på tur, aldrig sur" så fick det bära eller brista.



Det märks att Henke inte har flyttat hit ännu. En liten tur som skulle
avslutas nere vid liftparkeringen slutade i stort sett högst uppe på fjället.
Tyckte väl att det var lite väl mycket uppför. Men vi fick i alla göra årets
första åk i backen, även om det hade varit trevligare med lite snö och 
skidor på fötterna. Utsikten var i alla fall lika vacker som på vintern.



Att Lian blir som ett litet barn när det närmar sig vinter vet ju det flesta,
men att ge sig på en stängd replift i barnbacken få väl ändå räknas som
att gå över gränsen.



Under en resa till Stryn är en utflykt till Flo ett måste. Denna gång hade
Björn Inge laddat upp rejält. Istället för den lilla minigrävmaskinen som 
vi leker med på sommaren så fick jag nu prova på "the real thing". Nu
var det min tur att bli barn på nytt. Precis som på julafton.



Vi tog oss även upp på Flofjället för lite äventyr och grillning. Sällan har
väl en grillad i bröd smakat bättre. God mat var för övrigt ett ledord som
vi höll oss till hela helgen. Middagarna bestod av såväl fisk som hjortstek
och rengryta. En och annan cognac slank det kanske ner oxå.



Om ni undrar hur vi tog oss de 500 fallhöjdsmetrarna upp på fjället så
ser ni svaret ovan. Norrmän är ju kända för att föredra att använda 
benen, men både Tobias och Ingeborg verkade helt nöjda med att få 
lift med sexhjulingarna. Det kanske finns lite svenskt blod i dem ändå.



Oavsett transportmedel eller nationalitet så kan vi väl vara överrens om 
att vackrare utsikt än den från Flofjället får man leta väldigt länge efter.



KEEP LOVING ACTION SPORTS IN STRYN

Johan

Brudar på lagg

Igår var det världspremiär för världens första skidfilm med bara tjejer.
Platsen för premiären förpliktade, Café Opera i Stockholm. Fint ska det
vara. Jag kan direkt säga att det inte var snack om något fegåkande bara
för att det var tjejer som åkte. Jag erkänner direkt att jag inte hade haft
en chans att hänga med någon av dem.



Hela gänget på scen. Jennifer Farde, Stina Jakobsson, Sara Orrensjö,
Jeanette Hargin och Anja Pärsson. Gå in på www.generationflinga.se
och läs mer. Här kommer man garanterat att kunna beställa filmen inom
kort. Ni som trodde att Anja behövde portar för att kunna svänga kan
tänka om nu. Hon fullständigt regerar på stora berg oxå.



Eftersom vi på Alpine Legends gillar kombinationen snö, fest och tjejer
så var vi självklart med och sponsrade tillställningen.



Erik proffsminglade som aldrig förr och ingen av de drygt 1000 närvarande
lämnade stället utan att veta lite mer om vad Alpine Legends står för.



Linda Jensen och Peter Malm från Peak Performance missar sällan en
skidfest. Tillsammans med vårt eget premiärlejon Lian tog de för sig
av den utsökta buffén som dukades upp för VIP-gästerna.



Efter filmen så hoppade bandet The LoFi upp på scenen och rockade loss.
Hela fem av filmens låtar kommer från detta Stockholmsband.

Tack tjejer för en legendarisk tillställning

KEEP SKIING WITH GIRLS

Johan

Nu börjar det likna nåt!

Sladdade in med äventyrsvolvon i ett regnigt Saint Jacques Monterosa
under tisdagskvällen efter en nätt tur på 220 mil från Stoccolma Svezia.
Desto bättre att på morgonen konstatera ymnigt snöfall och en timme
senare serveras denna vy norröver upp mot glaciären...



Eller den här vyn söderöver och upp mot liftsystemet. Som för övrigt
behagar planera öppning en helg tidigare än tidigare, dvs den 27 nov.



Inte illa, först ut på den snöiga banan i morse var Noah, tätt följd av
Julia som var tvungen att känna på det vita guldet. Lite sol och vind på
detta och det är history, men på höjd ligger det kvar. Det är ju där
backarna finns...



Även Lowe var nöjd med att smaka på "glassen" och pjäxor och lagg 
åker nog på till i eftermiddag!



Låt säsong 09-10 börja!!

/daHult

Tibet here we come!

Our entrance into Tibet was one hell of a mission with the mind bending
Tanggu La Pass @ 5231m which was to be made even harder with a killer
side wind of what we believe to be around 40 km/ph and gusting up to 60
km. To add to the challenge my chain snapped just 1km from the top of the
pass requiring a sub zero chain repair at Formula 1 speed by me and
Chris. Here is a wee video of us at the top.

http://www.youtube.com/watch?v=lbcnWPhwz6U

At 5000m it took some time for the brain to kick in and work out how to
fix the chain...

 

After making it to the summit is was supposed to be a 17 km ride down hill
to a roadwokers hut with our own Yak dung stove - total luxury! Unfortunately
the down hill ended up taking as much effort as the up! A severe head wind
resulted in us doing 6km/ph downhill - Tibet was challenging us but we would
not be defeated!

The next day was looking like a simple day with rolling hills and a small
pass.  When we got to the top of the Largen La pass @ 5170 m once again
mental head winds cheated us out of are downhill with the wind trying to push
us back up the hill!

 

The next 24 hours would turn out to be our most eventful yet with a wee
run in with the local Police and being asked to turn round and go back
north watch this wee video which will explain what is going on!

http://www.youtube.com/watch?v=yxdUyAztxuQ 

It only took 30 min and we had convinced a Chinese Trucker to give us a
lift.  I jumped up on top and strapped down the bikes and gear and we were
off. Thinking we had made it, then we were asked to get out of the truck so
it could be weighed the same friendly Police man pulls up in his van and just
misses us as we hop back in to the truck.



Our last night of camping before Lhasa was to have the best view yet with
Nyainqentanglha Apex 7000m.



Finally we managed to get a downhill with no head wind and put in a
good 100 k days which would take us all the way to the heart of Tibet
- the capital Lhasa.

 

Chris found the world larges smoothie maker!

 

A solar Powered kettle is the way to go in Lhasa. With all the water you
drink over here needing to be boiled there are some fantastic ways to
harness natural resources to help save on fuel.

 

We had been told we would not get into any monasteries but Team Subtle
can manage anything with our Jedi powers so we nipped in to Jonkking
and had a walk around

  

We have had a fantastic time chilling in Lhasa and getting a well
deserved rest before the next mission to Katmandu with only 14 days
until our flight we will have to do some hitch hiking but with good road
and hopefully not to much of a head wind we are confident of success.

Until next time

Mike and Chris

www.alpinelegends.com


RSS 2.0