alpinelegends

Den 17:e april 2009, 2 dagar kvar till den mytomspunna skidalpinisttävlingen
Trofeo Mezzalama och gårdagens halvmeter ska spåras upp. Klarblå himmel,
noll vind och -1 grad på toppen kändes som skapliga förutsättningar.... Dock
känns det minst lika märkligt att man stänger liftsystemet på söndag den 19:e.



Bassa Bettolina hette första åket, sen ett i princip ospårat Olendalen ner
från Guglielmina till mellanstationen Pianalunga i Alagna. Raskt upp till
Salatipasset efter det och lagom till att nå toppen innan nån annan, för att
få öppna Balmadalen från Stolemberg-couloiren. Klockan hinner bli 12.00
och det är fortfarande kallsnö på nordsidorna. Sagolika svängar och lycko-
vrål fyller Balmagrytan!



Hasse kan inte låta bli att garva sig igenom de sista svängarna på öppnings-
åket i Balman. Löjligt fina förhållanden. Men neråt 1700 väntade den lite
tyngre snön och tämligen trög spårning en sisådär 5 km tillbaks till Alagna.



Väl nere väntade energipåfyllning på ett soligt Caffé delle guide på Alagnas
torg. Helt otroligt att nå byn på 1220 möh på skidor så sent som den 17:e
april. Vet inte varför men i Italien har man även fredagen den 17:e som oturs-
dag (som om det inte räckte med den 13:e....) Inget vi kände av denna dag!



Tack vädergudarna, Monterosa och alla goa gäster för en sagolik säsong!
Den bästa jag kan minnas sen jag kom hit första gången -93. Lovar inget,
men det kan bli lite stighudar även nästa vecka, vi skulle förmodligen kunna
hålla på med sånt en bra bit in i juni.... / Henrik