Vespa, vingårdar, Slow food och berg möter hav!
En rejäl slice av Italien betades av under tre intensiva dagar näst sista helgen
i maj. Vespasafari, Baroloprovning, slow food-lunch, slott, capuccino, aperitivo,
färska hasselnötter, tryffelsalami, gelato, grappa, Fiat 500-orientering, pastakurs,
bad, lek och skratt. .Ett litet nätt utdrag av de två första dagarna på denna
nyskapade temaresa. Dessutom runt 30 graders värme och blå himmel
gjorde inte saken sämre. Vår glada 15-mannagrupp kunde inte annat än
kapitulera och lyfta på hatten för den grön-vit-röda charmen...
Inte utan att själv hålla på att tappa hakan trots mina rekresor, så stod vin-
rankor och sevärdheter som spön i backen under dag 2. Känslan av att
susa fram i 80 knyck i nedförsbackarna var inte helt olik känslan av en
nypistad manchester i alpens land. Sen med ett gäng störtsköna gäster
svischande runt omkring en med leenden från öra till öra hjälper ju till att
påminna en om att man förmodligen har världens bästa jobb....
Uppför och nerför mest hela tiden borgade för säkerligen ett par tusen fall-
höjdsmeter, (som vi i skidbranschen gärna snöar in på....) När dagen var
över hade vi avverkat 13 mil och ett antal berömda platser som t ex. Barolo,
La Morra, Pollenza, Serralunga, Canale och mjukade upp våra trötta rövar
i poolen på det numera kultförklarade Agriturismo/hotellet Le Querce del
Vareglio.
Dag 3 inleddes med en Fiat 500-orientering. För maximal team-building
pressade vi in runt 4 pers i en kalle anka-bil gjord för cirka 4 italienare, dvs.
cirka 2 st. normalfeta vikingar. Detta tillsammans med den tryckande hettan
gjorde att vissa kartläsare lätt tappade lokalsinnet och en bil höll på att
hamna i grannstaden Asti, fem mil bort.
När allt var klart och råvarorna inköpta på den lokala marknaden så dukades
det upp till ytterligare en rejäl 4-rätters lunch. Allt slank ner under den heta
solens gång och värmen och välmåendet växte i takt med våra svällande
magar. Vem har sagt att vi jobbar med bantningsresor.... :)
När väl vinprovning och slow food fått göra ett sista fullmatat intryck, blev
det dags för lite regional förflyttning. Siesta i bussen och två timmar senare
befann vi oss på andra sidan bergskedjan Appenninerna där de branta
klipporna dyker rakt ner i det ljumma Medelhavet. Rapallo blev vårt stopp
för natten och efter en bastant fiskmiddag (jo de kan laga mat i Ligurien oxå...)
så vaknade vi upp i ottan för att ta första båten mot det mytomspunna Portofino....
Väl framme så kände vi att lite kaloriförbränning eventuellt kunde vara på
sin plats så här dag 4, så vi tog en rejäl vandring upp på det lilla berget
och till fyren utanför Portofino. Tror att det blev en glass också innan badet
och den sagolika vyn över det turkosa havet och den löjligt pittoreska lilla
hamnen blev det som fastnade på näthinnan innan det var dags att avsluta
denna kanske återigen "best-ever" resa.
Keep eating!
Love all, serve all. /Henrik
i maj. Vespasafari, Baroloprovning, slow food-lunch, slott, capuccino, aperitivo,
färska hasselnötter, tryffelsalami, gelato, grappa, Fiat 500-orientering, pastakurs,
bad, lek och skratt. .Ett litet nätt utdrag av de två första dagarna på denna
nyskapade temaresa. Dessutom runt 30 graders värme och blå himmel
gjorde inte saken sämre. Vår glada 15-mannagrupp kunde inte annat än
kapitulera och lyfta på hatten för den grön-vit-röda charmen...
Inte utan att själv hålla på att tappa hakan trots mina rekresor, så stod vin-
rankor och sevärdheter som spön i backen under dag 2. Känslan av att
susa fram i 80 knyck i nedförsbackarna var inte helt olik känslan av en
nypistad manchester i alpens land. Sen med ett gäng störtsköna gäster
svischande runt omkring en med leenden från öra till öra hjälper ju till att
påminna en om att man förmodligen har världens bästa jobb....
Uppför och nerför mest hela tiden borgade för säkerligen ett par tusen fall-
höjdsmeter, (som vi i skidbranschen gärna snöar in på....) När dagen var
över hade vi avverkat 13 mil och ett antal berömda platser som t ex. Barolo,
La Morra, Pollenza, Serralunga, Canale och mjukade upp våra trötta rövar
i poolen på det numera kultförklarade Agriturismo/hotellet Le Querce del
Vareglio.
Dag 3 inleddes med en Fiat 500-orientering. För maximal team-building
pressade vi in runt 4 pers i en kalle anka-bil gjord för cirka 4 italienare, dvs.
cirka 2 st. normalfeta vikingar. Detta tillsammans med den tryckande hettan
gjorde att vissa kartläsare lätt tappade lokalsinnet och en bil höll på att
hamna i grannstaden Asti, fem mil bort.
När allt var klart och råvarorna inköpta på den lokala marknaden så dukades
det upp till ytterligare en rejäl 4-rätters lunch. Allt slank ner under den heta
solens gång och värmen och välmåendet växte i takt med våra svällande
magar. Vem har sagt att vi jobbar med bantningsresor.... :)
När väl vinprovning och slow food fått göra ett sista fullmatat intryck, blev
det dags för lite regional förflyttning. Siesta i bussen och två timmar senare
befann vi oss på andra sidan bergskedjan Appenninerna där de branta
klipporna dyker rakt ner i det ljumma Medelhavet. Rapallo blev vårt stopp
för natten och efter en bastant fiskmiddag (jo de kan laga mat i Ligurien oxå...)
så vaknade vi upp i ottan för att ta första båten mot det mytomspunna Portofino....
Väl framme så kände vi att lite kaloriförbränning eventuellt kunde vara på
sin plats så här dag 4, så vi tog en rejäl vandring upp på det lilla berget
och till fyren utanför Portofino. Tror att det blev en glass också innan badet
och den sagolika vyn över det turkosa havet och den löjligt pittoreska lilla
hamnen blev det som fastnade på näthinnan innan det var dags att avsluta
denna kanske återigen "best-ever" resa.
Keep eating!
Love all, serve all. /Henrik
Kommentarer
Trackback
